Jag tror att jag håller på att förvandlas till en superhjälte...

Nu tycker ni kanske att detta är ett ganska kaxigt påstående, eller så tar ni det som ett tecken på mitt nuvarande mentala tillstånd efter ett par månader utanför Svea Rikes gränser, men det finns en (hyfsat) logisk förklaring bakom det.

För ett par dagar sen skulle jag kopiera upp 400 kopior av en sammanfattning jag skrivit åt alla mina elever på en kopieringsmaskin som blev nog tillverkad strax efter att Gutenberg uppfann tryckpressen. Denna process tar ofta ganska lång tid med mycket krångel. Oftast har jag i min tekniska okunnighet släpat mig till rektorsexpiditionen och med hundvalpsögon vädjat om hjälp. Men denna gång när några papper fastnade i tänkte jag att jag inte ska vika ner mig inför utmaningen.

Jag öppnade upp maskinen och började varsamt slita i papersbitarna, fast i en episk kamp mellan Man (pojke) och Maskin. 

Maskinen fick övertaget då så fort jag snuddade vid något annat än pappersbiten fick en rejäl stöt, som att slicka på ett batteri fast typ 50 gånger starkare (och ja det är helt normalt att slicka på batterier, jag är inte konstig!!!)

Då kanske vissa tänker, det är nog ett bra tecken på att jag borde be någon annan om hjälp eller iaf dra ur kontakten, men inte jag! Jag har sett på "The Matrix", "The Terminator" och "I, robot". Jag tänker inte vika ner mig mot en maskin, även om den verkar läskig. Jag tänker inte låta mina framtida barn växa upp i en värld där människor är rädda för maskiner... Som en representant för hela mänskligheten tänkte jag visa maskinerna vem som skapat vem för att de ska betjäna dem andra.

Så jag fortsatte att slita i pappret trots alla stötar tills jag kom på att man kunde öppna upp kopieringsmaskinen på sidan och smidigt och försiktigt lirka ut pappret ganska enkelt.

Att jag lyckades få ut en bit papper från en kopieringsmaskin är dock inte anledningen till varför jag tror att jag håller på att förvandlas till en superhjälte, däremot tror jag att denna kamp är mitt bett från en radioaktiv spindel (Spindelmannen), mitt hemliga militärforskningsprojekt (Wolverine). För sen dess när jag har nuddat små elektriska föremål, t.ex. MP3 spelare, brödrostar etc... har jag fått små stötar.

Detta leder till min slutsats att jag håller på att förvandlas, sakta men säkert, till en superhjälte. Jag hoppas bara att mina superkrafter utvecklas till att bli lite coolare och mer användningsbara än att jag blir skadad när jag tar i elektriska prylar.

So far so good

Hursomhelst får ni gärna ge era förslag på mitt nya superhjälte namn (gärna i kommentarsfältet längst ner) så ska jag sitta ner och börja designa en cool dräkt.



P.s.  Jag vill förtydliga att jag brukar inte slicka på batterier särskilt ofta, det är inte en grej jag gör, har bara hänt ett par gånger under min uppväxt. Helt normalt!