Första Advent vid Angkor Wat

Medan alla andra lägger upp bilder på snö, levande ljus och pepparkakor för att visa att de kommit in i den rätta julstämningen passade jag på att fira första advent på ett lite annorlunda sätt. Ända sen jag såg en dokumentär om Angkor Wat (ni anar inte hur många olika sätt jag stavat det på de senaste veckorna) när jag  var mindre har jag velat se det, dock trodde jag inte att jag skulle få större möjlighet att göra det. Därför när Therése berättade att hon skulle jobba i Kambodja blev min första reaktion typ "Yay! Nu har jag en ursäkt att åka the Angkor Wat."

På hemvägen, efter att har varit i Kambodja en vecka, stannade jag en natt i Siem Reip för att tidigt nästa morgon ta en tuk tuk till templet för att se soluppgången. Eftersom jag hade ett par timmar för att fördriva tiden innan en bra fotbollsmatch spelades gick jag till nattmarknaden, där fanns massa fina saker samt ett fiskspa.

Halv 5 gick jag ner till min väntade tuk tuk och kom fram till ett mörkt Angkor Wat fyllt med turister, jag följde med strömmen och inväntade soluppgången.

Vissa soluppgångar är bara bättre...

Sen vandrade jag runt ett tag, tog massa bilder och njöt.

Det slog mig dock när jag lämnade Angkor Wat templet att jag itne hade sett det som hade fängslat mig i dokumentären, nämligen ett tempel där träden hade helt tagit över. Eftersom de bara nämnde Angkor Wat i filmen antog jag att de menade att det fanns vid just det templet, fast det visade sig att de hade menat själva komplexet som består av massor av olika tempel. När jag gick tillbaka till min tuk tuk skulle några barn försöka sälja vykort till mig, på en av vykorten fanns templet med alla träden, jag la namnet på minnet och bad min chafför att ta mig dit. Tyvärr var det maraton vid Angkor Wat just den dagen så han fick inte köra mig dit föräns alla de hade kommit i mål, så jag fick promonera runt några andra tempel medan vi väntade, vilket var väldigt bra det med.

Angkor Thom, med enorma stenansikten.

Efter ett par timmar kom tuk tuken och körde mig till Ta Prohm där alla träden är.









Det är inge småträd heller utan helt enorma träd med massiva rötter som täcker de urgamla stenarna.

Jag var väldigt glad över att få vara där och väldigt tacksam för allt som jag har fått uppleva här borta i Asien, det mesta som jag knappt ens kunnat drömma om.

När jag var klar med min tempelvandring åkte jag tilbaka till Siem Reip och påbörjade min 20 timmars resa tillbaka till Prachuap, väldigt trött men väldigt nöjd! (Dock utan någon större julkänsla)